Böcker

Här kan Du se och läsa lite om de böcker jag producerat sedan 1988. Alla böcker har kopplingar till Gävles historia.

Böckerna finns i bokhandeln men kan även beställas via olika nätbokhandlare och via Kultur & fritid Gävle, då de är utgivna i skrifterien Natur & kultur i Gävle. Och böckerna kan givetvis lånas på landets olika bibliotek.

 

010-3.jpg

 Från Olympia till Filmstaden - Gävles biografer under 100 år 1905-2005 (2010)

Jan G Ljungström och Erik Modin har slagit ihop sina specialområden och skrivit en faktaspäckad och rikt illustrerad bok om Gävles biografer och filmerna som visats där. I boken kan man läsa om den första filmvisningen i stan år 1897 och starten av den första fasta biografen 1905. Röda Kvarn, Olympia, Metropol, Saga och Roxy, Ja, många har de varit sedan starten och i slutet av 1950-talet var det hela nio biografer i drift i staden. När, var och hur startade det hela som gjorde Gävle till en av Sveriges biograftätaste och mest filmälskande städer? Läsaren får följa alla 17 biografer som funnits i Gävle fram till Filmstaden som invigdes 1991 och till den sista nedläggningen av Royal, före detta Sandrew 1-2-3-4 år 2007. Utgiven i skriftserien Natur & kultur i Gävle.

 

015.jpg

Glimtar från förr - axplock ur Gävles historia (2007)   

I denna bok beskrivs berömda personer, kända platser och häpnadsväckande händelser i Gävle. Magnifika byggnader får sin historia berättad för nutida läsare. Boken handlar om hälsa och sjukdomar, restauranger, nöjen och extravaganser, allt hämtat från noggranna källstudier. Det finns glimtar från när kända män, såsom Oscar II och upptäcktsresande Sven Hedin, besöker Gävle. Här finns de dramatiska ögonblicken när slottet brinner, cirkusdirektören Madigan dör efter en brand och biografen Olympia förstörs. Många kvinnor framträder i boken, däribland Gävles första kvinnliga läkare Helga Fick, tidningskvinnan Aurore Grandien, scenskådespelerskan Lydia Molander och den omtalade sjömansänkan Snus-Maja på Övre Bergsgatan. Utgiven av Knights förlag.

 

011-2.jpg

Gävles badhus då och nu 1820 - 2002 (2002)

De offentliga badhusen i Gävle har avlöst varandra. Ett efter ett har de vuxit upp och med tiden har de blivit allt större och modernare badanläggningar. Men stor förändring har skett med bad och badande sedan 1800-talets början. Då var det oftast av hygieniska och medicinska skäl man besökte badhusen. I dag är det i huvudsak för det fysiska välbefinnandets skull, motion, simtävlingar, lek och samvaro i de moderna äventyrsbaden. I boken kan man läsa historien om Najaden - varmbadhuset i Stadsträdgården, Östra badhuset - kallbadhuset vid Skeppsbron, "Murre" - det första moderna badhuset, Strömbadet och Fjärran Höjderbadet Tropicanaland. Utgiven i skriftserien Natur & Kultur i Gävle.

 

013-2.jpg

Slottshäktet som blev Fängelsemuseum - en dokumentation av gamla länshäktet i Gävle (2002)

I denna bok beskriver Jan G Ljungström och Birger Lindroos, men hjälp av tidigare opublicerat källmaterial, Gävles fängelsehistoria och slotshäktets förändringar och användning sedan 1500-talet. De berättar om människorna som förvarades i det trånga och fuktiga häktet och ger en kort beskrivning av brotten och straffen i en svunnen tid. I ett kapitel berättas historien om Gävles eget Fängelsemuseum, Birger Lindroos livsverk, och naturligtvis också mystiken kring den underjordiska gång som lär leda mellan slottet och det gamla häktet. Utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening.

 

014-2.jpg

Kolera, avfall och hälsopolis - Miljö- och hälsoskydd under två sekler (1998)

Miljöarbetets historia börjar redan på 1830-talet med inrättandet av en sundhetsnämnd för att hindra kolerans spridning i Gävle. Så tidigt som 1889 fanns den första tillsyningsbyrån med anställda tillsyningsmän. De första inspektörerna kallades hälsopoliser vid 1900-talets början och bar stiliga uniformer. De kämpade med miljöproblem av ett helt annat slag än miljökontoret idag. Boken skildrar hälsoskyddsarbetets historia och dess förvandling i takt med allt modernare tider. I tolv intervjuer berättar också anställda och politiker om sin syn på gårdagens och morgondagens miljöfrågor. Boken är skriven tillsammans med Ove Wall. Utgiven i skriftserien Natur & kultur i Gävle.

 

 012-3.jpg

Skarprättare, bödel och mästerman (1996)

Äldre dagars straffmetoder var med vårt sätt att se fruktansvärt hårda. Dödsstraff var vanliga, oftast verkställdes de genom hängning eller halshuggning. Den som hade att utförde straffen var bödeln eller som han mera officiellt kallades, skarprättaren. Yrket var avskytt och svårt att rekrytera till. Inte sällan måste man anlita en dödsdömd som då fick välja mellan att dö eller bli bödel. År 1699 kom en förordning om att endast oförvitliga personer skulle antas till bödelstjänst, och det medförde att yrket efter hand fick en något högre status. Men i folktron fanns den gamla avskyn och skräcken länge kvar. Boken skildrar bödeln och hans makabra hantering men även hans sociala liv i samhället från medeltid och fram till våra dagar. I fyra olika län, Västernorrland, Gävleborg, Uppsala och Västmanland, redovisas länens alla skarprättare från slutet av 1600-talet. Baksidestext skriven av folklivsforskaren Ebbe Schön. Utgiven av Carlssons bokförlag. Boken finns på bibliotek även inläst som digital talbok (2007). Upplagan är slut på förlag men kan eventuellt hittas till försäljning via nätet.

 

gavlesrenhallare.jpg

Gävles Renhållare under 70 år 1925 – 1995 (1996) 

Källsortering av sopor är inget nytt påfund. De som är lite äldre kommer kanske ihåg att det på Gävles gårdar fanns olika kärl för olika slags avfall. Efter en period med stark tro på rationell sophantering, där allt kördes rakt ut på soptippen, sluts nu cirkeln och källsorteringen genomförs i allt fler steg.
Gävles Renhållare under 70 år är en bok om en del av vårt samhälle och vårt vardagsliv. Hur har vi hanterat våra sopor och vilka idéer har styrt utvecklingen? Här kan man läsa om renhållningsverkets svinuppfödning och om pudrettfabriken vid Sörby Urfjäll, soptransporter från häst och vagn till sopbil och om ett av Gävles original, "Karlsson på tippen", som under många år hade sitt hem bland råttor och annan ohyra på Avans soptipp. Utgiven i skriftseren Natur & kultur i Gävle.  

 

 016-3.jpg 

Den indelte soldaten - en presentation av soldatlivet förr (1988)

Boken handlar om soldatlivet och soldatens sociala ställning i samhället under det svenska indelningsverkets tid 1682-1901. Varför blev så många ynglingar soldater under 1700- och 1800-talen? Var det äventyren och resorna utanför Sveriges gränser, den högre sociala ställningen eller möjligheten att få ett eget torp och hemman, som lockade dessa ynglingar? Trots att den indelte soldaten varit en så betydelsefull person i vår samhällsutveckling är det märkligt att så lite forskning bedrivits kring hans person. Denna skrift visar i stort hur Sveriges soldater levde och verkade i socknen under indelningsverkets tid. Här finns ett flertal punktundersökningar från Hälsinge regemente. Utgiven på eget förlag. Boken är slut på förlag men kan eventuellt hittas till försäljning via nätet.

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)